Nu är nog ALLA underbara gravidhormoner som bortblåsta och min sjukdom är tillbaka helt....
Under graviditeten och ca 3mån efteråt har jag mått HUR BRA SOM HELST tack vare gravidhormonerna.
Jag kunde gå raska promenader på 6km utan att känna nått speciellt dagen efter och jag skötte hemmet och Hanna utan problem och jag var pigg och glad.
Men igår gick vi till och från stan (ca 4,5km totalt) i lugn takt och idag har jag träningsvärk i benen och igårkväll hade jag så ont så jag grät en skvätt... Är trött på kvällarna och ont i alla leder och jag få stadga lederna med tejp för att kunna sköta Hanna, jobb och hemmet.
Nu är ju Jimmy så duktig på att laga mat, tvätta,städa och sköta Hanna men jag kan ju inte ligga på soffan hela dagen heller. Och att bara ligga/sitta still gör att jag får skitont också. Jag har nu ont 24/7 och allt känns bara jobbigt. Så nu börjar kampen om att få nån vettig vardag och få bra rutiner så man orkar med. Steg 1 är väl att ta sig i kragen och boka en läkartid som jag skulle ha gjort för längesen....